Gun. Love. Två ord. Två begrepp som beskriver vad boken och 14 åriga Pearls liv handlar om. Mamma Margot( döpt efter ballerinan Margot Fonteyn) och Pearl bor i en bil och går till jobbet resp. skolan och ligger och pratar på kvällarna och tittar på stjärnorna. ” När man bor i en bil är man inte rädd för åska och oväder utan för bärgningsbilar”. En dag hittar de kulhål i bilen och Mexikanska knarkkarteller kommer allt närmare. Livet fortskrider och Pearl berättar utan sentimentalitet- ”Maten hade vi i bagageluckan och vi åt bara sådant som inte behövde kylas.” Mamma Margot och Pearl hade sin alldeles egna relation präglad av mamma Margots något märkliga och symbolliknande tolkning av världen. Så kommer Eli in i bilden och allt förändras. Och Pearl får en pistol som en fullständigt självklar present. ” Folk som tycker synd om mig fick mig att vilja spotta”.....Jag var hemma. Jag hade legat i baksätet på en bil i hela mitt liv. Jag var i mammas sovrum .